Finspångs kommun

Språk/Language

Fastebrevet från år 1435

I Finspångs kommunarkiv finns ett så kallat fastebrev från år 1435. Ett fastebrev bekräftar en fastighetsaffär, ungefär dagens lagfart. Faste­brevet som handlar om gården Ringtorp i nuvarande Finspångs kommun har varit i kommunens ägo sedan 1962 men åter­upptäcktes 2016.

I Finspångs kommunarkiv finns ett så kallat fastebrev från år 1435. Ett fastebrev bekräftar en fastighetsaffär, ungefär dagens lagfart. Fastebrevet som handlar om gården Ringtorp i nuvarande Finspångs kommun har varit i kommunens ägo sedan 1962 men återupptäcktes sommaren 2016.

Avskrift av innehållet i fastebrevet

Jag Magnus Nilsson, häradshavande i Bråbo härad å välboren man Holmsten Johansson (Rosenstråle) vägnar, intygar med detta mitt öppna brev, att då jag höll häradsting lördagen näst efter S:t Mårtens dag anno domini MCDXXXV (12 november 1435), då dömde jag det vara ett lagligt jordaköp och skifte, nämligen att Sigurd i Finspång upplät och tillägnade på Ingeborg Arnesdotters vägnar och på Bengts i Bondesäter vägnar till Lars i Ringtorp 8 spanns avgäld och ¼ spanns avgäld i Ringtorp och avhände det från Ingeborg och hennes arvingar och tillägnade det förenämnde Lars i Ringtorp och hans arvingar till evärdlig ägo för 30 mark gutniska penningar och 2 spanns avgäld i Doverstorp.


Detta gjordes på rätt tingsdag och tingsstad, som ovanskrivet står, och dessa 12 voro fastar därvid: Nils Jonsson i Knivberga, Olof Klippingh, Anders Kolsson, Jakob i Ringeby, Johan Hälsingh, Peder Ingvarsson i Äleby, Borgunde i Kvillinge, Johan Pedersson i Ängnäs, Hemming Johansson i Melby, Johan Pedersson i Bottorp, Håkan Gudersson i Västerby och Jakob Johansson.
Till (ytter)mera visso och vittnesbörd beder jag em förenämnde Holmsten Johanssons, häradshövdingens, insegel (att vidfästas) jämte mitt eget. Skrivet år, dag och stad, som ovanskrivet står.
[Det första sigillet är Holmsten Johansson (med Rosenstrålevapnet), det andra är Magnus Nilssons]

På adelsmannen Holmsten Johansson (Rosenstråle) vägnar intygar jag Magnus Nilsson som är vice ordförande i Bråbo med det här brevet att jag i domstolen lördagen den 12 november 1435 godkände köpet av gården Ringtorp.

På uppdrag av Ingeborg Arnesdotters och Bengt i Bondesäter sålde Sigurd i Finspång 2,1 hektar av gården Ringtorp för all framtid till Lars i Ringtorp och hans arvingar för 30 gotländska mynt och ett halvt hektar mark i Doverstorp.

Detta skedde på Sankt Mårtens dag 12 november med de tolv vittnena: Nils Jonsson i Knivberga, Olof Klippingh, Anders Kolsson, Jakob i Ringeby, Johan Hälsingh, Peder Ingvarsson i Äleby, Borgunde i Kvillinge, Johan Pedersson i Ängnäs, Hemming Johansson i Melby, Johan Pedersson i Bottorp, Håkan Gudersson i Västerby och Jakob Johansson.

Som bevis och för att vi kan bekräfta detta sätts häradshövdingens Holmsten Johanssons sigill bredvid mitt eget.

Brevet är skrivet vid samma år, dag och plats som står ovan.

Här kan du se en kort film om fastebrevet. Vill du få textning av filmen kan du klicka på ikonen T längst ner i filmrutan.

Karta över omnämnda platser i fastebrevet

Karta till platser omnämnda i fastebrevet från 1435. 1 Ringtorp, 2 Doverstorp, 3 Bondesäter

Beskrivning av ord, begrepp, namn och platser

Ett härad i nordöstra Östergötland. Häradet (ett område som ursprungligen har varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet) omfattade delar av nuvarande Finspångs och Norrköpings kommuner. Den totala arealen var 290 km², varav 264 land. Under medeltiden tros tingsstället ha varit i nuvarande Svärtinge.

Karta över härader i Östergötland

På medeltiden och senare var fastar vittnen på häradsting vid försäljning, byten eller donation av jord. Fastar omnämns första gången i äldre västgötalagen där antalet bestäms till nio. En av dem var ordförande och kallades styrifæster eller forskilliamaþer. Antalet fastar varierar i de olika landskapslagarna och i tidig medeltida det mellan 7 och 24 stycken.

När Magnus Erikssons landslag (MEL) trädde i kraft fastslogs de rikstäckande bestämmelser för laga jordafång som kom att gälla i flera århundraden, fram till 1734 års lag. MEL:s jordabalk fastställde fastarnas antal till tolv. Dessa skulle vara män bosatta inom häradet och var vanligtvis bönder.

De tolv fastarnas namn antecknades sist i fastebrevet som var ett dokument som vanligen utfärdades av häradshövdingen och närmast motsvarar vår tids lagfartsbevis.

Fastebrev, senare även skötebrev, under medeltiden och fram till och med 1875 det bevis på ett köp, byte eller annan överlåtelse av jord på landsbygden och av gård och tomt i staden blivit i laga ordning stadfäst.

I Finspångs kommunarkiv finns ett så kallat fastebrev från år 1435. Ett fastebrev bekräftar en fastighetsaffär, ungefär dagens lagfart. Fastebrevet som handlar om gården Ringtorp i nuvarande Finspångs kommun har varit i kommunens ägo sedan 1962 men återupptäcktes sommaren 2016.

Ungefär år 1280 reformeras det gotländska myntväsendet och den så kallade W-brakteaten som skulle bli mycket långlivad introduceras. Den kom att myntas i stor omfattning ända fram till cirka år 1450. I början var de av bra silver men under det sista decenniet hade metallen i stort sett förlorat allt silverinnehåll. Runt det centrala motivet − bokstaven W − har dessa präglingar normalt en punktring men även slät ring förekommer sällsynt på de allra äldsta. Bitecken i form av punkt eller streck över bokstaven samt punkt eller stjärna under bokstaven förekommer. Det går inte att med säkerhet avgöra vilka av de silverhaltiga mynten som slagits före 1361 eller efter. Men de starkt kopparhaltiga är som sagt de yngsta och hör hemma på 1440-talet. Ytterst sällsynt förekommer strålring på de yngsta mynten.

Holmsten Johansson var son till Johan Holmstensson och ägde gården Sonstorp väster om Finspång. Han var även ägare till Gillberga i Sköllersta socken i Örebro län samt Ravnäs i Konungssunds socken i Östergötlands län. År 1436 lät han bygga koret i Hällestads kyrka.

Holmsten Johansson var häradshövding i östra Närke, därefter i södra Närke och i Bråbo härad i Östergötland. Han var även riksråd och dog troligen år 1440 och ligger begravd i Vreta kloster.

Vid sin död lät han bland annat testamentera sin gård i Prästköpe till Hällestads kyrka för sin, sin hustrus och sina barns själar. Risinge kyrka fick två marker penningar och herr Ambjörn, pastor i Risinge kyrka, sin sked. Eneby, Kvillinge, Regna, Tjällmo och Skedevi kyrkor fick vardera två marker och prästerna i Eneby, Kvillinge, Regna, Tjällmo och Skedevi kyrkor också två marker vardera.

Holmsten Johansson var först gift med Margareta Jönsdotter, möjligen dotter av Jöns Brudsson (lejonansikte) och hans första hustru Holmfrid (Holmsten Johansson tog jämte andra arv efter Jöns Brudsson, dennes senare fru, fru Kristina, och son, Sten Jönsson 6 juli 1418). Andra gången var han gift med Ingrid som efterlevde honom.

Begreppet häradshavande är en förkortning av häradsdomhavande, vilket innebär att personen var ställföreträdande häradshövding. Det var vanligt att den ordinarie härads­hövdingen överlät uppdraget på en ställföreträdare och för egen del endast tog hand om vissa ärenden.

Häradshövding var i Sveriges rättsväsen, titeln på ordförande i en häradsrätt i ett härad på landsbygden och motsvarade borgmästarens roll i rådhusrätten i en stad. Vid kommun­reformen 1971 ersattes dessa med tingsrätter och ordförande fick i stället titeln lagman. Häradshövdingens domkrets kallades för domsaga.

Den vanligaste uppgiften för en häradshövding, åtminstone fram till 1700-talet, var att sköta den juridiska delen av fastighetstransaktioner. Dessa skulle enligt Jordabalken stadfästas på häradstinget av en nämnd bestående av tolv fastar. Häradshövdingen ut­färdade det fastebrev som styrkte att transaktionen gått lagligt till och närmast motsvaras av vår tids lagfartsbevis.

Dagen har namn efter helgonet Martin, ett namn som i Sverige ombildats till Mårten. Sankt Martins attribut var en gås. Den 11 november är den helige Martin av Tours dödsdag, i äldre almanackor kallad Mårten biskop.

Spann/Spannland var den areal som en spann utsäde räckte till.
1 spannland = 1/2 tunnland = 4 fjärdringsland = 16 kappeland = 28 kannland = 2468,3 kvadratmeter.

Tingstad är den ordinarie platsen för en tingsrätts (häradsting) sammanträde. Tingsställe finns alltid på tingsrättens kansliort, där domstolen har sitt säte, men särskilt i stora dom­sagor kan det finnas flera tingsställen utöver kansliorten. Ordet tingsplats används ibland för platser där häradsrätter och ting träffades före tingsrättsreformen 1971. Den tingsstad som nämns i fastebrevet från 1435 låg troligtvis vid Slätamon i Svärtinge, öster om Finspång. Kvar finns två gatunamn, Slätamostigen och Tingsbrötsvägen som minner om den gamla tingstaden.

Välborne var en höghetstitel i Sverige för medlemmar av adeln utan titel. Motsvarande titel för kvinnor är "Välborna". Titeln användes i tal och skrift riktad till en person.

13 januari – Engelbrekt Engelbrektsson utses till svensk rikshövitsman vid ett möte i Arboga, vilket tidigare felaktigt har ansetts som Sveriges första riksdag.

7 februari – Zhang (kejsarinna) blir Kinas regent fram till 1442.

3 maj – Förhandlingarna mellan kung Erik och det svenska rådet avslutas med Halmstadsrecessen. Där beslutas att Erik åter ska tas till svensk kung, mot att han följer svenska lagar och accepterar diverse andra eftergifter.

8 juni – Uppsala domkyrka står färdig och invigs.

15 och 17 juli – Fred sluts med holsteinarna och hansestäderna i Vordingborg, varvid den 25 år långa konflikten om Schleswig äntligen avslutas.

Juli – Hansestädernas handelsprivilegier i Norden erkänns.

14 oktober – Fred sluts mellan kung Erik och det svenska rådet i Stockholm. Här erkänns Erik åter som kung av Sverige och lyckas förhandla sig till att Nyköping, Stockholm och Kalmar undantas från regeln att utlänningar ej får vara slottsherrar.

Oktober – Karl Knutsson (Bonde) utses till svensk marsk.

25 december - Milanos ockupation av Genua upphör.

Våren – En beskickning avgår till Köpenhamn för förhandlingar med kung Erik av Pommern.

Vid ett möte i Uppsala är man tveksam till Eriks återtagande eftersom landslagen förbjuder kungen att sätta utländska herrar på slotten. Om Erik inte accpeterar detta skall man ej återta honom som kung utan bekämpa honom.

Engelbrekt låter påbörja en kanal från Mälaren till Saltsjön, vilken dock aldrig kommer att färdigställas.

En staty av Heliga Birgitta invigs i Vadstena kloster. Detta anses vara den främsta, ännu bevarade statyn av henne.

Frankrike och Burgund försonas i Arras.

Kontakt

Ulla-Karin Karlsson
Arkivarie
Kansli- och utvecklingsavdelningen

0122-854 09
kommunarkiv@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång

Robert Davidsson
Kommunikatör och projektledare
Kommunikationsavdelningen

0122-851 37
kommunikation@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång