Språk/Language

Adresser

En adress ska alltid vara unik och visa var i kommunen adressplatsen finns.

Det är fastighetsägaren som har ansvar för att korrekt lägenhetsnumrering har gjorts och lämnats in till lägenhetsregistret. Som boende är det till fastighetsägaren du ska vända dig till i första hand när det gäller frågor om lägenhetsadresser.

Kommunens roll är att hjälpa fastighetsägaren med adressen. Om adress saknas eller är felaktig vänder du dig hit. Likaså om det sker några förändringar i lägenhetsbeståndet.

Belägenhetsadress

Vad är en belägenhetsadress?

  • Anger var en geografisk plats är belägen och pekar därmed ut en företeelse som är belägen på eller som representeras av denna plats.
  • För att fylla sitt syfte är det nödvändigt att den är unik, alltså förekommer bara en gång inom en kommun.
  • Fyller en viktig funktion genom att den kan fungera som identifierare för den byggnad eller anläggning som adressen knutits till.
  • Anger var man kan anträffa någon eller något.
  • Kända och används av dem som besöker, bor på eller verkar på platsen. Redovisas ofta på kartor, gatu-/vägskyltar och på byggnader. Särskilt viktiga för tillfälliga besökare.
  • Pekar ut en adress utan att använda postnummer.
  • Belägenhetsadresser beslutas av kommunen. För belägenhetsadresser finns en fastställd svensk standard som kommunerna normalt tillämpar, SS 63 70 03:2015.

Postadress

Vad är en postadress?

  • Beskriver en sorteringsriktning.
  • Har som enda syfte att underlätta och säkerställa sortering och distribution av postförsändelser. En postadress anger ett avlämningsställe för postförsändelser.
  • Det finns en direkt koppling mellan belägenhetsadress och bostadress.
    Belägenhetsadress beskriver en geografisk position som matchas mot en position i postnummerkartan.
  • Postadress har aldrig ett läge – men byggnaden som postlådan hör till har ett läge som finns registrerat – och byggnaden har oftast minst en belägenhetsadress registrerad!
  • I en postadress kan delar av en belägenhetsadress ingå, t.ex. gata + nummer.

Populärnamn

  • Ett namn som är känt och allmänt används för att lokalisera adressplatsen. Ett komplement till belägenhetsadressen.
  • Ingår inte i belägenhetsadressen.
  • Populärnamnet kan aldrig ersätta belägenhetsadressen, däremot komplettera den.
  • Populärnamn får till exempel inte ange verksamhetsnamn eller firmanamn. Inte heller ange byggnadsändamål, till exempel garaget.
  • Populärnamn och byggnadsnamn kan vara lika, t.ex. en skolas namn (Nyhemsskolan).
  • Populärnamn är i första hand ett sätt att komplettera adresser i tätort, bör inte användas för by- och gårdsadresser på landsbygden.
  • Populärnamn är en egenskap för objektet adressplats. Populärnamn är knutet till adressen och ses som tilläggsinformation till adressen.

Landsbygdsadresser

1995 beslutade riksdagen att adressättning på landsbygden skulle ske i samtliga av Sveriges kommuner. Detta för att säkerställa att varje byggnad har en unik adress i kommunen (belägenhetsadress).

De unika adresserna underlättar för bland annat räddningstjänst, polis och ambulans. Även hemtjänst, taxi med flera drar nytta av de nya adresserna för att hitta rätt på landsbygden. Observera att fastighetsägaren bör skylta upp adressens nummer på huset. Adresserna sätts med hänsyn till byggnadens läge, vägar och omgivningar. Avsikten är att postadressen och belägenhetsadressen ska vara densamma. Belägenhetsadressen är också den som används i folkbokföringen och för folk- och bostadsräkningen. I det sker ett löpande underhåll av adressinformationen. Har du frågor när det gäller adressättningen inom eller utanför tätort är du välkommen att kontakta oss.

Lägenhetsnummer

Lägenhetsnumret är fyrsiffrigt.

De två första siffrorna anger vilket våningsplan bostaden ligger på. Entréplanet sätts till 10. Även om ett våningsplan skulle ligga en halvtrappa upp från entrén, räknas det som entréplan.
Våningsplan ovanför entréplanet numreras 11, 12 etc. och nedanför 09, 08 etc. De två sista siffrorna anger bostadens placering inom våningsplanet. När man kommer upp till ett våningsplan, till exempel 11, börjar numreringen med 1101 vid den bostad som ligger till vänster om trappan och fortsätter medsols. Vill du veta mer om numreringen, läs mer hos Lantmäteriet.

För bostäder i småhus, såsom villor, radhus och kedjehus, finns uppgift i registret om varje bostads area. För övriga bostäder finns det även uppgifter om antal rum, kökstyp och lägenhetskategori.

Bostadsarea

Bostadsarean anges för varje bostad och uttrycks i kvadratmeter. Vanligtvis har ingen nymätning skett av arean när registret upprättades. De uppgifter som funnits i upplåtelse- eller överlåtelsehandlingar, eller har kunnat hämtas från fastighetstaxeringen, har använts. Det innebär att uppgiften om bostadsarea i registret inte behöver stämma överens med aktuell svensk mätstandard (SS 21054:2009), som kan beställas från SIS.

För en specialbostad avser arean endast den enskilda bostaden. Gemensamma utrymmen som matsal, sällskapsrum och liknande räknas inte in i bostadsarean. Läs mer om specialbostad hos Lantmäteriet.

Antal rum

Med ett rum avses ett utrymme som har en golvyta på minst sju kvadratmeter och som har direkt dagsljus. Som rum räknas inte kök, kokvrå eller hygienutrymme. Som rum räknas inte heller matrum i anslutning till kokvrå om matrummet tillsammans med kokvrån anges som kök. Utrymmen som är mindre än sju kvadratmeter redovisas inte som rum.

Kökstyper

Kök
Kök innebär ett för matlagning avsett utrymme som har en golvyta av minst sju kvadratmeter - bänkar, skåp och liknande inräknat - och direkt eller indirekt dagsljus.Som kök räknas även kokvrå med matrum om utrymmena tillsammans har en golvyta av minst sju kvadratmeter och direkt eller indirekt dagsljus.

Kokvrå
Kokvrå innebär ett för matlagning avsett utrymme som har en golvyta som är mindre än sju kvadratmeter - bänkar, skåp och liknande inräknat - men så stort att en person kan vistas där.

Även om utrymmet för matlagning har en golvyta av minst sju kvadratmeter räknas det som kokvrå, om det saknar direkt eller indirekt dagsljus.

Kök och kokvrå med öppet rumssamband
Om kök och kokvrå förekommer med öppet rumssamband med till exempel vardagsrum, anges både köksutrymmet och rummet i registret.

Om den sammanlagda köksbänkslängden är två meter eller mer exklusive spis anges köksutrymmet som kök. Om den är mindre än två meter anges utrymmet som kokvrå.

Kokskåp
Kokskåp avser inredning för matlagning med tillgång till vatten, avlopp och kylskåp. Så kallad trinett är ett exempel på kokskåp.Eventuellt gemensamt kök anges endast för specialbostäder.

Relaterad information

Det är kommunstyreIsen som fattar beslut om vägnamn inom tätort såväl som landsbygd. Adresssättning och lägenhetsregistrering fastställs av Bygg- och miljöenheten.

Kontakt

Christina Sandin
Administratör
Byggfunktionens expedition

0122-852 24
bo-bygga@finspang.se

Finspångs kommun, Bygg- och miljöenheten, 612 80 Finspång

Bitte Landelius
Handläggare