Språk/Language

Djur

Som djurägare har du fullt ansvar för ditt djur. Det innebär att du ska se till att ditt djur inte stör grannarna eller omgivningen i övrigt.

Djur som far illa

Länsstyrelsen handlägger djurskyddsfrågor. Kontakta Länsstyrelsen om du misstänker att djur far illa, dagligen klockan 09.00-12.00 på 010-2235144. Om det är akut och du inte kan nå Länsstyrelsen, kontakta polisen.

Djur som skapar olägenhet

Bygg- och miljöenheten handlägger ärenden om djur som skapar olägenheter. Exempel på sådana ärenden kan vara hundar som skäller nattetid och katter som förorenar.

Vad är en olägenhet för människors hälsa?

De allra flesta samtal vi får leder inte till någon åtgärd eftersom frågorna inte gäller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt miljöbalken är en olägenhet för människors hälsa en störning som kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Djur som springer lösa

För frågor och anmälan kring lösspringande och/eller aggresiva djur hänvisar vi till polisen.

Polisen har även hand om ärenden som rör trafikskadade djur.

Nedgrävning av häst

Om du vill gräva ner en avliden häst krävs att du först tar kontakt med bygg- och miljöenheten för ett samråd kring och godkännande av platsen.

  • Placering av grop för hästkadavret bör ligga mer än 100 meter från närmaste vattentäkt och ej inom vattenskyddsområde.
  • Platsen bör vara torr och solig med genomsläppliga jordarter (som sand, grus eller morän) samt ligga utanför detaljplanelagt område.
  • Avstånd till närmsta sjö/vattendrag bör vara minst 30 meter.
  • Hästen bör ej ha lidit av smittsam sjukdom.
  • Avstånd från botten av graven till högsta grundvattenyta under året bör vara minst 1 meter. Djurkroppen får inte läggas direkt på berggrund. Helst bör en meter lösa jordlager finnas mellan djurkroppen och berggrunden.

Bygg- och miljöenheten tar ut en timavgift för handläggning av ärendet. Total nedlagd tid hamnar vanligtvis på två timmar.

Ohyra och skadedjur

Möss, råttor, mjölbaggar och silverfiskar är exempel på skadedjur som kan angripa livsmedel, textilier och byggnader.

Kontakta din hyresvärd direkt när du upptäcker skadedjur i lägenheten. Det är fastighetsägarens ansvar att åtgärda detta.

Är du fastighetsägare och behöver hjälp, kontakta ditt försäkringsbolag. De har ofta avtal med företag som arbetar med skadedjursbekämpning. Du kan också söka med sökord som sanering eller skadedjur på internet.

Tillstånd för djurhållning

Det krävs tillstånd från kommunen för att få hålla vissa djur, som inte är sällskapsdjur, inom detaljplanerat område. Generellt gäller att djuren ska hållas på ett lämpligt sätt så att de inte förorsakar någon olägenhet för de närboende.

Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs att du har tillstånd för att få ha dessa djur:

  1. Nötkreatur, häst, get, får eller svin
  2. pälsdjur eller fjäderfär (tex höns) som inte är sällskapsdjur, eller
  3. Giftorm eller annan farlig orm.


Länsstyrelsen - djurskyddsinspektörerna

För viss djurhållning krävs även tillstånd enligt djurskyddslagen. Kontakta Länsstyrelsen Östergötland, se länk under fliken relaterad information.

Höns inom detaljplanelagt område

Inget tillstånd krävs för att hålla maximalt fem hönor.

Höns som du planerar att ha i hönshus med en inhägnad betraktas inte som sällskapsdjur även om hönshuset finns på din villatomt.

Blankett för ansökan finns under E-tjänster och blanketter, ”Ansökan om tillstånd för djurhållning inom detaljplanelagt område. I ansökan får du bland annat beskriva gödselhanteringen, skötselrutiner och de utrymmen där djuren ska hållas. Du bör informera dina närmaste grannar om att du tänkt skaffa höns.

Höns utanför detaljplanelagt område

Om du vill ha ett mindre antal höns och bor utanför detaljplanelagt område krävs inte tillstånd från bygg- och miljönämnden. Men det är fortfarande några saker du bör tänka på så att det inte uppstår olägenheter.

Informerar dina grannar om att du tänker skaffa höns.

Tänk på att en tupp låter en del och närboende kan uppfatta galandet som ett störande inslag.

Du behöver kunna ta hand om uppkommen gödsel på ett bra sätt. Tänk på att lukten från hönsgödsel kan vara ganska stark.

Miljöbalkens hänsynsregler gäller även för privatpersoner. I detta fall rör det sig i första hand om lukten, hönornas och tuppens kacklande och gödselhanteringen.

Skaffar du dig många höns (upp mot ett par hundra) gäller andra regler. Kontakta oss igen om du planerar för att ha många höns.

Du har alltid ansvar för att se till att det inte uppstår olägenheter.

Vilda djur

Finspångs kommun tar löpande emot klagomål som handlar om störningar från vilda djur.

Klagomålen gäller främst:

  • Aggressiva måsar som vaktar sina ungar och ägg under häckningsperioden mellan mars och juni. (I juli har ungarna helt lämnat boet och problemet med besvärande måsar avtar).
  • Kajor som skräpar ner
  • Grävlingar som har byggt bo på olämplig plats, exempelvis under altaner och uthus
  • Hjort som äter upp växter i trädgårdar

Det kan upplevas att antalet vilda djur ökar från år till år i stadsmiljön. Detta kan bero på att stadsmiljön är mycket gynnsam, här finns tillgång till näring (genom matavfall) och skyddade häckningsplatser. Avskjutning av vilda djur ger en mycket kortvarig effekt. Eftersom födokällorna ofta finns kvar kommer populationen att vara tillbaka på samma nivå redan inom ett par års tid.

Avskjutning inom tätorter är en kontroversiell åtgärd och innebär ett visst risktagande. Finspångs kommun har ett antal kommunjägare som i första hand tar hand om skadade och sjuka djur, men de kan även utföra avskjutning av djurpopulationer i vissa fall. En mer långsiktig åtgärd är att försvåra för djuren att uppehålla sig i stadsmiljön. Vid flera misslyckade försök att bygga bon och föda upp ungar kommer fåglarna självmant söka sig bort. Vid upplevda problem på kommunal mark eller fastighet kontaktas samhällsplaneringsenheten.

Bygg- och miljöenheten kan inget göra åt störande vilda djur, eftersom de oftast inte utgör olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken. Exempelvis räknas normalt inte duvor på balkonger som en olägenhet för människors hälsa. Det är fastighetsägaren som får åtgärda problemet.

Störande djur på annan mark eller fastighet än kommunens får den enskilda fastighetsägaren själv freda sig och sin tomt mot på de sätt som är tillåtna.

Så här kan du bli av med grävlingar

  • Markera revir. Genom att sprida urin längs tomtkanten markerar du för grävlingen att reviret är upptaget.
  • För oljud. Grävlingar är störningskänsliga och gillar inte oljud. På marknaden finns olika produkter med ultralljud och resonansljud som kan skrämma bort grävlingen.
  • Stöka till. Grävlingar tycker inte om att man stökar till på tomten och flyttar runt saker, de trivs när det är ordning och reda.
  • Sprid ut blodmjöl. Grävlingar tycker inte om lukten av blodmjöl.

Har du hittat skadade eller döda djur?

Kontakta i första hand den som är fastighets- eller markägare, finns djuret på kommunens mark kontakta samhällsplaneringsenheten.

Hittar du skadat eller påkört vilt till exempel älg, rådjur och vildsvin kan du kontakta polisen.

Är det akut fara för människor ringer du istället SOS Alarm.

Kontakt

Monica Eriksson
Administratör
Miljöfunktionens expedition

0122-852 35
miljo@finspang.se

Finspångs kommun, Bygg- och miljöenheten, 612 80 Finspång

Kontakt

Anders Svensson
Mark- och exploateringsingenjör
Samhällsplaneringsenheten

0122-856 19
kommun@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång