Finspångs kommun

Språk/Language

Filmskapande

Filmspong är Kulturskolans filmskapande verksamhet, där du som går i grundskolan eller gymnasiet under eftermiddagar och kvällar på måndagar eller torsdagar kan lära dig grunderna i filmskapande.

Under en termin kommer vi att arbeta från grunden med allt från filmdramaturgi, karaktärsutveckling och manus till att filma eller animera våra idéer, för att sedan redigera och vid behov även skapa olika specialeffekter för att få liv i våra visioner. Vi arbetar med professionell kamerautrustning, Green Screen, belysning, mikrofoner samt drönare och med redigeringsprogrammet Adobe Premiere Pro, men även med våra mobilkameror och gratisappar för att visa att man kan göra bra produktioner med utrustning som de flesta av oss redan har tillgång till. Undervisningen är anpassad efter deltagarnas önskemål och kan därför variera.

Då du vill anmäla dig eller ditt barn till kursen för filmskapande finns möjlighet att välja tre favoritämnen. Detta är främst för att underlätta sammansättningen av grupper, men vi kommer ändå att prova på alla delar och steg i en filmproduktion under terminen, inom både vanlig film och animation då deltagarna är med och bestämmer kursinnehållet.

Auroramysteriet

Auroras tempel i Finspångs slottspark.

Auroramysteriet är en långfilm som ska spelas in under sommaren 2023 i centrala Finspång. I stil med klassiska äventyr såsom Vi fem och LasseMajas Detektivbyrå ska ledtrådar lösas och ett brott klaras upp.

Kompisgänget "Finspångsdeckarna" letar efter Auroras hemliga tunnel. Är det bara en skröna?
Vad betyder ledtrådarna som de hittar i slottsparken och vart leder dom?
Vilka är de skumma typerna som smyger runt slottet och hotar de verkligen deras nya kompis mamma?
Ett äventyr fyllt av vänskap och hjältemod med en spännande skattjakt och nervpirrande intrig i Finspångs vackra slottspark.

Filmen spelas in under veckorna 30-32 och kan medföra vissa begränsningar i framkomligheten.
Följ arbetet med filmen på Instagram/filmspong.

Bra tips för filmskapare

Så skriver du ett filmmanus

Många vet vad ett filmmanus är, men få vet hur viktigt det är. Manuset är filmens grundstomme, precis som en byggnadsritning är det ett arbetsredskap att utgå ifrån.
Men för att alla ska kunna läsa manus har man också enats om ett speciellt språk.

En viktig skillnad att känna till är att filmmanuset beskriver en handling, den berättar inte nödvändigtvis. Det är regissörens uppgift att berätta historien i form av bilder och ljud.

Från idé till färdigt manus

Oftast börjar man inte med att skriva filmmanus direkt, utan i stället med att komma på en idé. Utifrån den idén kan man sedan fastställa filmens budskap.

Man brukar göra research och lägga upp en struktur, det vill säga huvuddragen och i vilken ordning historien ska berättas. För att få en översiktlig bild över filmens innehåll och struktur kan man göra en synopsis (kortfattad översikt och summering av de stora händelserna i berättelsen).

Det är oftast i den man upptäcker om filmens story verkligen håller eller inte, i synnerhet om man berättar den för andra. Efter synopsisen är det fritt fram att påbörja manusskrivandet. Det blir lättare att skriva manuset när man har en plan för hur man ska skriva.

Är det någon skillnad på filmmanus och litteratur?

Det är stor skillnad på att skriva filmmanus och att skriva litteratur. För det första är manus uppbyggt rent tekniskt enligt särskilda formatregler, för det andra så är det svårare att beskriva känslor i filmmanus – allting måste ju visas med bild, ljud eller text.

Fina ord fungerar också dåligt i filmmanus eftersom det i grund och botten är instruktioner för filmteamet och skådespelare snarare än för publiken. Det gäller istället att skriva så konkret som möjligt så att man kan se och höra filmen framför sig.

Man kan säga att ett filmmanus skrivs för verkligheten, medan en bok skrivs för fantasin.

Hur långt ska manuset vara?

Det är svårt att säga hur långt manuset blir som film, men professionella författare använder ett standardformat i manuset för att underlätta produktionen. I detta system räknar man med i genomsnitt en spelminut per sida.

Vad är ett bra filmmanus?

Ett bra filmmanus har en berättelse som griper tag i dig och får dig att vilja veta mer, så att du inte vill sluta läsa (eller sluta titta på filmen).

Om du ska tycka om och sympatisera med personerna i berättelsen krävs det bland annat att karaktärerna är sympatiska och att vi som publik kan identifiera oss med dem. Dessutom bör manuset vara korrekt formaterat vad gäller formatregler, annars kan det lätt bli missförstånd om vad som egentligen menas.

När man tänker efter så kan ett dåligt manus till slut resultera i en jättebra och gripande film, om regissörens intentioner är tillräckligt starka. Ett fenomenalt manus behöver å andra sidan inte betyda att det blir en bra film.

Filmmanus är ju egentligen bara text, och det är flera faktorer som avgör filmens slutliga kvalitet när den omvandlas från idé på ett papper till en film som visas på vita duken.

Hur långt ska manuset vara?

Struktur, eller dramaturgi som det egentligen handlar om, är mer en mall för hur berättelsen ska fortlöpa än kreativt skapande. Man formar sin berättelse enligt vissa riktlinjer, till exempel den klassiska dramaturgin, och får därmed en berättelse som tekniskt sett liknar alla andra berättelser.

I grund och botten går denna mall ut på följande:

  • Börja med att ge din karaktär ett motiv eller mål, som att lösa en brottsgåta eller vinna en fotbollsturnering med sitt lag.
  • Skapa konflikt genom att placera hinder i vägen för karaktären: smarta brottslingar eller ett konkurrerande obesegrat fotbollslag.
  • Skapa framåtrörelse: ledtrådar och falska spår i kriminalgåtan eller vunna fotbollsmatcher.
  • Sluta med att konflikten får en lösning (slutet behöver varken vara väntat eller lyckligt):
    kriminalgåtan löser sig eller en förstaplats i fotbollsturneringen.

Den klassiska dramaturgin är uppbyggd enligt tre akter. Vissa filmteoretiker vill därför påstå att första akten sker under sidorna 1 till 30. Akt två, då man ska fördjupa sig i karaktären och huvudkonflikten är runt sidorna 30 till 90. Och slutligen akt tre på sidorna 90 till 120.

En sida räknas som sagt som en spelminut. Det genomsnittliga manuset är omkring 90 till 120 sidor långt, vilket innebär en film på mellan 1,5 till 2 timmar.

Karaktärer

Du kan ha god hjälp av att skriva ner de personliga egenskaperna hos var och en av rollfigurerna och karaktärerna. För att en rollfigur ska verka äkta måste personligheten och beteendet vara trovärdigt. Man bör också kunna urskilja hur rollfigurerna utvecklas och förändras under handlingens gång.

I manuset kommer rollfigurernas karaktär att framgå genom detaljer i deras handlingar och i deras dialog. Det kan även vara bra att som manusförfattare känna till mer om karaktärerna än vad som står i filmmanuset.

Dialog

Tänk på att du skriver en dialog som ska framföras muntligt. Gör meningarna korta och läs den högt så att du känner att den fungerar och låter naturligt. Skriv alltid ut replikerna som de låter, inte som de stavas.

Skriv "dom" i stället för "dem", skriv "okej" i stället för förkortningen "OK" och så vidare. När det gäller nummer så skrivs tvåsiffriga nummer ut, såsom "trettio". Tresiffriga kan skrivas som "300". Klockslag skrivs alltid ut (exempelvis "halv tolv").

Stryk bort alla onödiga repliker i den första manusversionen som inte för handlingen framåt. Rensa också bort alla onödiga scener ur din berättelse, exempelvis scener som bara är där för "skojs" skull. Kill your darlings, är ett populärt uttryck.

När jag läser egna eller andras manus brukar jag ibland byta ut repliker mellan karaktärerna. Om det går utan några som helst problem, så är det oftast stora svårigheter med såväl karaktärer som dialog. Karaktärerna är alltför lika och saknar eget språk.

Kjell Sundstedt, regissör

Rörelsen framåt

I boken Berätta med video av Erik och Siv Fagerholm kan vi ta del av en mycket bra och kortfattad lista från Stockholms dramatiska högskola (tidigare Dramatiska institutet) som beskriver hur man uppnår framåtrörelse i sin berättelse:

  • En person vill göra något. Han eller hon möter svåra hinder. De tornar upp framför personen men måste övervinnas. Tittarna känner för den som är i underläge men inte ger upp. Det ger dramatik.
  • Läget försvåras, till exempel av yttre handikapp som brist på pengar eller brutet ben. Eller kanske av personens egen rädsla. Han eller hon får allt svårare att göra det han eller hon vill.
  • Din huvudperson kommer i konflikt med en annan person, och den andra personen har övertaget.
  • Du berättar A men inte B och skapar därmed nyfikenhet. Om tittarna ser en person som inte vågar gå över en tom gata, undrar de säkert varför.
  • Du förebådar något, till exempel en olycka. Den första bilden visar en bil i hög fart och den andra bilden en vägbom med skylten "FARA - RAS". Då väntar sig många en olycka.
  • Du ger huvudpersonen en tidsfrist. Om han eller hon inte hittat bomben inom en timme så flyger hela Dramatiska Institutet i luften.
  • Eftersom film är ett audiovisuellt medium bör allt som går förklaras med bild och ljud.

Tips vid manusskrivandet

Manuset ska vara uppbyggt av scener, det vill säga ett händelseförlopp som kan filmas i ett svep på samma plats. Om kameran följer en person genom ett antal rum, räknas detta dock fortfarande som en scen, men man måste då exempelvis skriva "kameran följer Erik genom hallen". Tidsförändringar ger också en ny scen, även om det rör sig om samma plats. En scen består (oftast) utav flera tagningar och scenerna bildar tillsammans sekvenser.

I en scen beskriver man allting som händer i bilden som är viktigt för att föra berättelsen framåt, allt från rekvisita till vad människor gör och säger. Beskrivningen sker alltid i nutid.

Hoppa inte på manusarbetet på en gång, utan skriv först en synopsis där huvuddragen och strukturen läggs upp. Det gör det lättare att veta hur du bör strukturera ditt manus när du väl börjar skriva på filmmanuset.

Lägg inte in egna kommentarer i manuset, det visar bara vilken dålig historia det är om du själv måste förklara vad som händer. Försök i stället att visa vad som händer med ljud, bild och text. Film är ett visuellt medium och filmmanuset är till för att visa hur filmen ska gestaltas.

Besök gärna www.script-o-rama.com som har ett oerhört stort arkiv med filmmanus från bland annat kända Hollywood-filmer (låt dig inte luras av den mindre fina layouten). Passa på att läsa många manus så blir du sedan bättre när du själv ska skriva filmmanus.

För enklare tips kring att arbeta med film så har Filmriket bra filmklipp som visar arbetets gång och vad som är bra att tänka på. Där finns även olika hjälpmedel som kan skrivas ut, såsom bildmanus och annat. https://filmriket.com/filmkategori/intern/

Lycka till med ert manus, film!

Kontakt

Jesper Karlsson
Lärare
Kulturskolan

076-697 65 65
jesper.karlsson@finspang.se

Filmskapande

Bergslagsvägen 29, 612 30 Finspång