Finspångs kommun

Språk/Language

Naturvård

I Finspång pågår kontinuerligt arbete för att främja och stärka förut­sättningarna för en rik biologisk mångfald. Många åtgärder görs i kommunal regi och samarbeten sker med exempelvis Länsstyrelsen och ideella föreningar.

Bilderna tagna vid en igenväxande betesmark i Mon/Skogalund. Bastardsvärmaren är klassad som en "nära hotad" art. Mon & Skogalund Naturvärdesklass 4

Nedan hittar du information om en del av kommunens naturvårdsarbete. Många av kommunens naturvårds- och friluftsprojekt har fått bidrag via LONA (Lokala naturvårdssatsningen). Vill du veta vilka projekt som är på gång eller pågår, klicka på länken nedan.

Det råder bostadsbrist får många av våra vilda djur. För att ge dem bättre förutsättningar sätter kommunen ut exempelvis fågel- och fladdermusholkar, insektshotell och mulmholkar (holk för vedlevande insekter).

Insektshotellet i Vibjörnsparken.

Gamla träd har stor betydelse för både djur och växter. På gamla träd trivs exempelvis svampar, lavar och mossor, i träden bor många olika insekter och kanske till och med en och annan fågel. Många organismer är beroende av att det finns gamla träd i skogen, i parken, i hagen och på många andra platser.

För att skydda kommunens värdefulla träd har kommunen märkt upp femtio träd som evighetsträd, både på kommunägd mark och på andra fastighetsägares mark. I de fall där träden finns på annan mark än kommunens har frivilliga avtal skrivits.

För att ett träd ska bli ett evighetsträd i Finspångs kommun ska det uppfylla åtminstone det första av följande kriterier:

  1. Trädet bedöms ha eller inom en snar framtid ha stora värden för den biologiska mångfalden. Då främst för svampar, lavar, insekter och fåglar.
  2. Trädet bedöms ha stora estetiska samt kulturhistoriska värden.

Ett träd som har markerats som evighetsträd ska få leva så länge som det är möjligt och inte avverkas i förtid om det kan undvikas. Detta gäller med undantag för om det finns andra angelägna intressen som kräver att trädet måste tas ner eller om det utgör en säkerhetsrisk. Och även om träd kan bli mycket gamla så lever de inte i evighet, men det kan utgöra viktiga livsmiljöer i hundratals år när de lever och sedan även efter sin död. Om så är möjligt ska trädet finnas kvar på platsen där det tidigare stått även efter sin död, alternativt läggs det i en faunadepå (om det är ett lövträd).

År 2015-2016 genomförde kommunen naturvårdsprojektet Evighetsträd och faunadepåer. 50 träd märktes upp som evighetsträd, både sådana som redan är gamla och även sådana som har potential att bli gamla. Gamla träd är mycket viktigt för exempelvis vedlevande insekter, fåglar, lavar, mossor och svampar. Kommunen erhöll LONA-bidrag för projektet.Prästgårdsudden Naturvärdesklass 4
Logotyp Lokala naturvårdssatsningen (LONA).

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.

Hitta evighetsträden

Alla träd är markerade med en skylt och de finns utmärkta på kommunens webbkarta. Du kan även läsa mer om varje träd i sammanställningen nedan.

Död ved har stor betydelse för både djur och växter. På död ved trivs exempelvis svampar och lavar och i veden bor många olika insekter och småkryp. Det är till och med så att många småkryp är beroende av just död ved för att få husrum och mat. Många insektsarter idag är i riskzonen för att försvinna helt, till stor det på grund av att murkna träd, ihåliga stammar och död ved ofta "städas" bort. För att hjälpa småkrypen kan man anlägga en så kallad faunadepå.

Kommunen har därför anlagt fyra faunadepåer med tillhörande informationstavlor i Finspångs tätort. Depån är egentligen en hög med grenar, stockar och ved som utgör en viktig livsmiljö för många olika insekter. Den är även till nytta för andra djur längre upp i näringskedjan, exempelvis fåglar som gärna pickar i sig insekter.

År 2015-2016 genomförde kommunen naturvårdsprojektet Evighetsträd och faunadepåer. 4 faunadepåer skapades för att gynna främst vedlevande insekter, fåglar, lavar, mossor och svampar. Kommunen erhöll LONA-bidrag för projektet.Mäselnområdet Naturvärdesklass 2
Logotyp Lokala naturvårdssatsningen (LONA).

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.

Hitta faunadepåerna

Alla faunadepåer är markerade med en skylt och de finns utmärkta på kommunens webbkarta.

En stor del av Sveriges vildbin inklusive humlor är rödlistade vilket betyder att risken är stor för att de ska försvinna. Bin är mycket viktiga insekter som pollinerar både blommor, fruktträd, grödor med mera och de har en viktig del i ekosystemet. Att våra bin är hotade beror till stor del på att rationaliseringen av jordbruket gjort att blommande hagar och ängar minskat kraftigt och att odlingslandskapet generellt blivit mer likartat (källa: Artdatabanken).

I kommunen finns flera rödlistade arter av bin, bland annat småfibblebi, praktbyxbi, guldsandbi, mörkgökbi och silvergökbi. Därför har Länsstyrelsen tillsammans med kommunen gjort flera åtgärder för att gynna vildbin, exempelvis röjning av mindre sandområden och plantering av lämpliga växter för att ge bina både husrum och mat.

Guldsandbi på ängsvädd. Sällsynt bi som Länsstyrelsen gjort åtgärder för i kommunen.

 I Vibjörnsparken har kommunen anlagt två stycken slåtterängar. Slåtterängarna är helt enkelt en yta med många olika blommande örter och gräs. Varje år slåttras ängarna, och efter att växtdelarna har legat på platsen en tid och fröat av sig tas de bort. Sättet ängarna sköts på gynnar den biologiska mångfalden då man motverkar att en särskild art tar överhanden och konkurrerar ut de andra.

Ängar är inte bara vackra att se på, där kan även insekter som fjärilar, humlor och bin hitta mat i form av pollen och nektar. I sin jakt på mat hjälper insekterna även växterna att bli pollinerade som då kan skapa sina frön och leva vidare år efter år.

Blomster/slåtterängarna  i Vibjörnsparken 2019.
Logotyp Lokala naturvårdssatsningen (LONA).

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.

En skolskog är ett mindre och ofta tätortsnära skogsområde som har säkerställts för bevarande av Finspångs kommun. Ofta ligger området i närheten av en förskola eller skola. Syftet är att dessa skogsytor ska bevaras för nutida och framtida behov av naturområden för kunskapsuppbyggnad och utevistelse för förskolor och skolor. Områdena kan med fördel nyttjas i samband med planlagd skolundervisning.

I en skolskog får förskolor och skolor utföra åtgärder så som att sätta upp holkar, anordna mindre grillplatser, vindskydd, motorikbana och dylikt förutsatt att lämpliga myndighetstillstånd erhållsa samt att inga höga naturvärden påverkas.

Under 2017 märktes 7 stycken skolskogar upp i Finspångs tätort. Gränsmarkeringar med vitt. Ett antal informationsskyltar och holkar sattes upp. LONA-projekt.
Logotyp Lokala naturvårdssatsningen (LONA).

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.

För att kartlägga naturvärden används olika sorters naturinventeringar. Inventeringar görs exempelvis i värdefulla naturområden där vi vill veta vilka naturvärden som finns och vad som skulle kunna göras för att stärka upp dessa. Dessutom kan inventeringar göras i kommande exploateringsområden för att kunna anpassa kommande bebyggelse så att naturvärden tas tillvara eller kompenseras.

Kommunens natur- och friluftsplan antogs i april 2020. I planen finns strategiska mål samt strategier och åtgärder för att främja naturvården och friluftslivet i kommunen. Till planen hör även kartmaterial för naturvärdesområden och områden som är värdefulla för friluftslivet.

En större uppdatering av objektskatalogen för värdefulla naturområden genomfördes under 2016-2019 och den uppdateras numera kontinuerligt. Via länkarna nedan nås kommunens natur- och friluftsplan samt kartan med samtliga naturvärdesobjekt. För varje objekt föreslås åtgärder som bevarar eller stärker upp områdenas naturvärden, men dessa är rekommendationer förutom i de fall där de ingår som beslutad skötsel för skyddade områden. Informationskällor anges för varje objekt.

Planen och tillhörande kartmaterial används som underlag för framtida naturvårdsinsatser och fysisk planering, exempelvis utformning av detaljplaner samt bedömningar gällande bygglovsärenden och strandskyddsdispenser.

Logotyp Lokala naturvårdssatsningen (LONA).

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.

Region Östergötlands Natur och friluftsråd är medfinansiär av detta projekt.

Lungmossa på lövträd i Tjuttorps naturreservat.
Logotyp Lokala naturvårdssatsningen (LONA).

För den som vill genomföra ett naturvårds- eller friluftsprojekt finns flera bidrag att söka.

LONA-bidrag

Ett bidrag är LONA-bidraget. LONA står för Lokala naturvårdssatsningen och söks från Naturvårdsverket och beviljas av Länsstyrelsen. Oavsett vem som söker är det respektive kommun som samordnar ansökningarna och är projektägare. Vill du söka detta bidrag vänder du dig till kommunen i god tid innan ansökan ska vara inne, datumet för inlämning är 1 december varje år. I LONA-registret kan alla söka fram information om projekt som genomförts eller pågår i hela Sverige vilket kan ge inspiration till nya projekt.

 

Andra bidrag

Det finns även andra bidrag att söka för natur- och friluftslivsåtgärder. På Havs– och vattenmyndighetens sida finns en sammanställning på naturvårdsbidrag som kan sökas för att exempelvis förbättra havs– och vattenmiljön.

Kontakt

Matilda Hagstam
Naturvårdssamordnare
Planeringsenheten

0122-853 24
matilda.hagstam@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång