Kommunens ansvar vid kris

Kommunerna är ansvariga för verksamhet som måste fungera även under kriser, exempelvis äldreomsorg, vattenförsörjning, fjärrvärme, räddningstjänst och skola.

Kommunens ansvar vid kriser och samhällsstörningar

Kommuner och regioner är skyldiga att kartlägga de risker och hot som finns i den egna regionen. Det kan till exempel vara att det går många transporter med giftiga kemikalier genom ett tätbebyggt område, att det finns vattendrag som riskerar att svämma över vid snösmältning och ihärdigt regnande, eller att det finns farliga industrier i kommunen. De risker och hot man har identifierat sammanställs i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys.

Kommunen är också skyldig att ta fram en särskild plan för hur man ska agera och hantera en allvarlig störning i den kommunala verksamheten.

Utöver kommunens eget arbete sker samverkan med andra aktörer i samhället. Samverkan kan bland annat ske med andra kommuner, länsstyrelsen och lokalsamhället, beroende på vilken händelse som inträffat.

Vad är en kris?

En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjning, vår hälsa eller vår demokratiska frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska.

Ibland används begreppet extraordinär händelse i stället för kris. Det beror på att det finns en särskild lag som reglerar samhällets arbete med att förebygga och hantera kriser där begreppet extraordinär händelse används; Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544).

Lagen (2006:544) styr kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. En extraordinär händelse kan till exempel vara:

störning i försörjning med vatten,
störning i elförsörjning, IT- och telekommunikationer, radio- och tv-sändningar,
storm, snöoväder eller annan naturhändelse,
allvarlig smitta, utsläpp av farliga ämnen,
massflykt av asyl- och hjälpsökande till kommunen,
hot om våld och terrorism,
hot, risker, sårbarheter.

Samhället och kommunen ska ha god kunskap om de hot, risker och sårbarheter som kan påverka förmågan att fungera. Dessa ska analyseras och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys och beslutas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod.

Vid krishantering gäller ansvarsprincipen. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.

För omfattande händelser har Finspångs kommun en krisledningsorganisation. När det behövs kan verksamheten förstärkas med beslutande krisledning, en beredande och verkställande krisstab. Vid dessa händelser blir kriskommunikationen en viktig del i hanteringen och vid behov finns även möjlighet att aktivera POSOM.

En krisledningsnämnd med förtroendevalda kan kallas in om händelsen är extraordinär.

Närhetsprincipen

En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det betyder att vid en samhällsstörning ligger ansvaret i första hand hos de som har verksamhetsansvar under normala förhållanden. Det innebär att en samhällsstörning i första hand hanteras av den sektor, det bolag eller det förbund som drabbats. Saknar berörd verksamhet förmåga att hantera krisen, eller om det finns ett stort behov av samordning, aktiveras kommunens centrala krisledning.

Geografiskt områdesansvar

Geografiskt områdesansvar innebär att kommunen riktar in, prioriterar och samordnar åtgärder vid samhällsstörningar i kommunens geografiska område. Finspångs kommun har ett ansvar att underlätta för alla som bor och vistas i kommunen genom att hjälpas åt inför och vid händelse av en samhällsstörning eller kris.

Kommunen har ett geografiskt områdesansvar enligt lagen. Kommunen samverkar för samhällets krisberedskap med andra aktörer inom kommunens geografiska område men också tillsammans med andra kommuner och länsstyrelsen.

Samverkan Östergötland

Samverkan Östergötland är myndigheter, kommuner och andra organisationers samverkan som sker inom samhällets krisberedskap i Östergötlands län. Samtliga aktörer har antagit en strategi som innehåller en struktur för hur samverkan ska ske både före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser.

Målet är att samverkan ska bidra till större säkerhet, trygghet och hälsa för de som bor, vistas eller verkar i Östergötland. Vid en större olycka eller kris gäller det att resurser används på ett ansvarsfullt sätt och att åtgärderna har största möjliga effekt.

Aktörer i Samverkan Östergötland är: