Finspångs kommun
Omgivningarna
2 februari 1990 beslutade Länsstyrelsen i Östergötland om byggnadsminnesförklaring av Häfla hammarsmedja med flera byggnader i närområdet.

Huset Grålus
Kartbeskrivning
A Grundrester av kolhus
B Grundrester av stålugn
C Hålldamm
D Punschholmen
E Valvbro
F Dammbyggnad
G Brädgård
H Sågplan
I Vatten- och timmerränna
K Båthus
1 Smedja
2 Klensmedja
3 Gnisterhus
4 Sågverk
5 Före detta förvaltarbostad
6 Gamla kontoret
7 Flygelbyggnad/brygghus
8 Lada
9 Labbit
10 Smedbyggning
11 Grålus
12 Garage
13 Snickarverkstad
14 Visthusbod
15 Halmhuset
16 Före detta svin- och hönshus
17 Tvättstuga
Några av byggnaderna

Hammarsmedjan uppfördes i sitt nuvarande utseende 1799 på den plats där tidigare smedjor har stått sedan bruket anlades 1683. Den nuvarande byggnaden har dock genomgått många förändringar och ombyggnader och uppvisar en blandning av olika tiders byggnadsteknik
och material fram till våra dagar. Under 1870-talet revs en smedja från 1837 på den södra sidan av ån, vilket visar att båda sidor av ån tidvis var bebyggda med smedjor. Hammarsmedjan är belägen direkt nordost om dammanläggningen. Smedjan är en rektangulär byggnad med sadeltak, den är inschaktad i bäckravinens sluttning och har därför endast tre friliggande sidor.
Dess stomme består av stora gråstenar som kompletteras av en träkonstruktion. Den stående fasadpanelen är endast tjärad. Hammarsmedjan har två tillbyggnader ut i vattnet som inrymmer vattenhjul. Hammarsmedjan har en hög vitputsad skorsten.

Klensmedjan
Klensmedjan uppfördes 1883. Den har använts för reparationer och smärre smidesarbeten. Byggnaden renoverades 1978 och 1987-88 och används nu som museum.
Klensmedjan hade ett ur arbetssynpunkt välbeläget läge intill hammarsmedjan.
Klensmedjans stomme är av tegel och fasadmaterialet är vit spritputs. Den har omfattningar och hörnkedjor i vit slätputs. Fönsterluckor och dörrar är svartmålade. Den står på en grund av putsad gråsten. Fönsterbågar och karmar är målade i engelskt rött.
Gnisterhuset
Gnisterhusets ålder är för närvarande okänd. Byggnaden finns med på en karta från 1894 men inte på 1858 års karta. Möjligen kan byggnaden vara uppförd i slutet av 1860-talet i samband med att produktionen ändrades till en modifierad lancashiremetod. Denna metod kombinerades
med ett gnisterhus för att i tegelkanaler kunna samla och avsätta det tyngre varma eller glödande stoff som fanns i rökgaserna från lancashirehärden. Utrymmet över de varma tegelkanalerna användes för mältning av spannmål för ölframställningen inom bruket.
Byggnaden har renoverats 1978 och 1996. Bland annat uppmurades åter gnisterhusets instörtade tegelvalv samt dess höga skorsten 1996. Skorstenen är putsad och cirka fyra meter hög. Gnisterhuset ligger väster om Klensmedjan och är en något mindre byggnad. För övrigt har den ett likartat exteriört utseende som klensmedjan.

Den första sågkvarnen vid övre bruket uppfördes under 1780-talet för Regnaholms och Häflas behov av sågat virke, på den nuvarande sågens plats. Den nuvarande sågen uppfördes 1863.
Den har en stomme av träkonstruktion och fasad av stående slät faluröd panel. Sågen är uppförd på murade gråstensfundament i vattenfåran. Träkonstruktionen är klädd med faluröd stående slät panel. Den har ett sadeltak av enkupigt rött tegel. Över vattnet leder en träbro
med järnvägsräls till byggnadens norra långsida. Fönsterbågarna är vitmålade.
Under 1940-talet monterades en vattenturbin (byggd cirka år 1900) från nedre bruket, ett decauvillespår samt en tändkulemotor. Utbyggnaderna mot väster kan ha skett i samband med att det gjordes maskinella förändringar av sågens utrustning. En flottningsränna har funnits söder om byggnaden. Driften upphörde 1967. Sågen renoverades 1985-86. Sågen utgör numera museum. En del av den maskinella utrustningen är funktionsduglig.

Byggnaden uppfördes 1762 som bostad och kontor för en anställd bokhållare. Byggnaden inrymde sex rum och kök, två välvda källare samt två vindskontor. Huset innehöll 14 fönsterlufter med blyinfattade rutor och hade två skorstenar. Byggnaden var 17 varv (timmerstockar) högt och omfattade en yta på mer än 200 kvm.
Reverteringen är utförd i vit spritputs med fönsteromfattningar och hörnkedjor i slätputs. Det finns två vitputsade skorstenar med utkragningar. På den sydöstra långsidan finns en grön- och vitmålad veranda på en betongsockel som har ingång till källaren.
I samband med att ett särskilt brukskontor uppfördes 1888 övergick byggnaden till att användas enbart som förvaltarbostad (inspektorsbostad). Byggnaden användes numera sporadiskt i samband med representation och jakt. Området är privat.

Byggnaden uppfördes 1837 som bostadshus för smeder.
Byggnaden inrymmer fyra lägenheter i bottenvåningen och två undantagslägenheter i övervåningen. Smedbyggningen har en stomme av liggande timmer. Smedbyggningen har en putsad gråstenssockel. Byggnaden är en och en halv våningar hög. Fasaden är av vit revertering med omfattningar och hörnkedjor. Den har ett sadeltak av tegel, samt två skorstenar. Huset har fönster med mittpost och sex rutor i varje båge. Fönsterbågar samt
dörr är målade i engelskt rött och det finns lunettfönster i gavlarna.
Byggnaden används nu som privata sommarbostäder.

Grålus är en smedbostad med fyra lägenheter, uppförd 1799. Lägenheterna har ursprungligen ett stort kök och en liten kammare. Gavelrösena är klädda med stående faluröd locklistpanel. Huset är i rosa spritputs och har en putsad gråfärgad gråstenssockel. Byggnaden har två blindfönster målade direkt på fasaden.
I länsmuseets inventering från 1982 anges 1734 som byggnadsår medan en brandförsäkringsbeskrivning från 1922 anger 1812 som byggnadsår. Byggnaden är troligen den smedbostad som anges i en brandförsäkringsinspektion från 1838 och som anges uppförd i resvirke, korsvirke, tegel och murbruk. Byggnaden är intressant ur byggnadsteknisk synpunkt då den har ytterväggar av ”stampad lera”, dvs. en i dessa trakter ovanlig byggnadskonstruktion
av lera och halm, också kallat ”gjuthus”. Det ska ha gett ett svalt hus på sommaren och
varmt hus på vintern.
Dess nuvarande användning är som museum och förråd.
Kompletterande information
Områdets helhetskaraktär är angeläget att bevara i stort sätt oförändrat. Många byggnader i området är skyddade med rivningsförbud samt förbud mot ombyggnation eller andra yttre förändringar. För vissa av byggnaderna är det angeläget att de behåller sin ursprungliga interiör samt att installationerna i smedjor, sågverk med mera bevaras oförändrade där de befinner sig.
Länsstyrelsen har fastställt följande skyddsbestämmelser.
1. De på den till dessa föreskrifter hörande kartan med nr 1-7, 9-11 och 13-17 markerade byggnaderna får inte rivas eller till sitt yttre ombyggas eller på annat sätt förändras.
2. I smedjan (nr 1), klensmedjan (nr 2), gnisterhuset (nr 3) och sågverket (nr 4) får ingrepp inte göras i den äldre fasta inredningen såsom härdar och hammare, vattenrännor och vattenhjul, anordningar för kraftalstring och kraftöverföring, blåsmaskinen och sågverksutrustning.
3. I Grålus (nr 11) får den ursprungliga rumsindelningen inte ändras och ingrepp inte göras i den äldre fasta inredningen såsom snickerier och eldstäder.
4. I Smedbyggningen (nr 10) får den ursprungliga rumsindelningen inte ändras och ingrepp inte göras i ursprungliga eldstäder utan samråd med länsstyrelsen.
5. Det på kartan med streckad begränsningslinje markerade området får inte väsentligen förändras. Eventuell nybebyggelse skall ske i samråd med länsstyrelsen.
6. Underhållsåtgärder på de byggnader som omfattas av byggnadsminnesförklaringen skall utföras i samråd med länsstyrelsen och på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.