Finspångs kommun uppmärksammar Offentliga måltidens dag med ett besök i Grosvadsskolans kök. Vi får följa måltidsservice och se hur de lagar mat för skolor och äldreomsorg, samt vad som tillagas dagen till ära.

Idag, 17 oktober, är det Offentliga måltidens dag, en dag som handlar om att visa upp de offentliga måltidernas verksamheter runtom i landet. Dagen till ära får vi följa medarbetare i grosvadsköket för att se hur det går till bakom kulisserna och hur verksamheten firar just Offentliga måltidens dag.

Tema morot och när­producerat

Måltidsservice har valt att tillaga mat med fokus på svenskt och lokalproducerat. Det tillagas mat på lokala morötter och görs olika rätter utav svensk nötfärs för att uppmärksamma Offentliga måltidens dag.

- För de äldre serveras moussaka med morötter, och till efterrätt blir det morotskaka. I skolan kommer det att serveras köttfärssås, köttbullar eller pannbiff, tillsammans med morötter i olika former, säger Alexandra Strandberg, kökschef.

Tillagar drygt 4000 måltider varje dag

Måltidsservice i Finspång driver elva tillagningskök och elva mottagningskök som dagligen lagar mat till förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, äldreboenden, hemtjänst samt lunch och kvällsmat till vårdboenden i kommunen. De levererar även mat till Vårdcentrum i Region Östergötland. Totalt tillagas över 4000 måltider varje dag.

Grosvadsköket är det största tillagningsköket, här arbetar 13 medarbetare som tillagar omkring 600-1200 måltider till skola, 300 portioner till äldreomsorg och matlådor för hemmaboende varje dag. På högstadieskolorna varierar antalet portioner beroende på vad är för mat och det är en stor ut­maning.

- Om det är soppa på matsedeln, då tillagar vi omkring 500-700 måltider till skolan. Men om det är exempelvis nuggets, pannkakor eller köttbullar med mos, ja då får vi räkna med dubbla volymer, fortsätter Alexandra.

Måltiderna - mer än bara mat i magen

De offentliga måltiderna bidrar inte bara till mat i magen. De främjar också god hälsa, gör att eleverna orkar skoldagen, skapar struktur åt dagen och öppnar upp för samtal och gemenskap hos framför allt skolbarn och äldre.

Dessutom är de en del av landets krisberedskap och bidrar till att uppnå olika klimatmål, som att majoriteten av alla råvaror som köps in och används har svenskt ursprung. En del av dessa är också EU-ekologiska och lokalt producerade. Måltidsservice i Finspångs kommun arbetar också stort med att ta tillvara på maten som blir över.

- Visst händer det att det blir mat över, och då försöker vi alltid ta vara på den. Till exempel använder vi rester för att laga nya rätter eller komplettera andra. Om vi har grönsaker eller färs över kan vi göra soppor eller gratänger av det. Vi jobbar aktivitet med att minska matsvinnet, där vi mäter både vårt eget matavfall och elevernas. Att ta reda på varför, vad och hur är en mycket stor del av det dagliga arbetet till att få reda på vilken mat som verkligen äts upp i våra verksamheter, berättar Karin Eriksson, måltidschef.

God planering är nyckeln till god kvalité

Måltidsproduktionen som de olika köken levererar dagligen håller ett högt tempo. Maten tillagas från grunden genom säsongsbaserade och lokala råvaror, vilket gör att det går att hålla ner både kostnader och minimera klimatpåverkan samtidigt som maten håller god kvalité. Maten som tillagas anpassas till hela 14 allergengrupper och varje rätt formas för att se så aptitligt ut som möjligt för alla.

- Eftersom vi till stor del äter med ögon också så är det därför lika viktigt att maten vi tillagar ser god och aptitlig ut för alla. Vissa kostgrupper är det lite mer utmanande att jobba med råvarorna, men även där gör vi vårt bästa för att maten ska se både aptilig ut och smaka gott, tillägger Alexandra.

- Inom måltidsservice har vi flera att tänka på varje dag där god planering är nyckeln till att vi kan hålla en god kvalité. Bland annat genomför vi dagliga kontroller och analyser på maten för att säkerställa att vi håller en hög standard på våra råvaror och det vi serverar. Vår verksamhet är otroligt viktig för våra verksamheter och när vi får höra att vi gör god mat känns den än mer meningsfull, avslutar Karin.