Tisdag 1 mars nästintill fylldes stora salen i kulturhuset av första- och andraårselever från Bergska gymnasiet och Curt Nicolin Gymnasiet som skulle delta i miljökonferensen ”Från Paris till Finspång” och få en inblick i hur vi kan arbeta på lokal nivå för att nå miljömålen globalt.

Konferensen inleddes med att Finspångs kommuns hållbarhetsstrateg, Jane Hjelmqvist, rullades in på scenen i en el-lådcykel och sorlet som hunnit uppstå i lokalen byttes mot tystnad när Jane berättade om sin hemstad, i Australien, som just nu kämpar med översvämningar efter kraftiga regn.

Agenda 2030 – de globala hållbarhetsmålen

Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen, som antagits av FN:s generalförsamling, är i allra högsta grad aktuella en dag som denna. Något som Hugo Andersson, Finspångs kommuns miljö- och samhällsbyggnadsråd, tog avstamp i när han hälsade välkommen och pratade om klimatarbete och mål utifrån kommunens strategiska plan, som styr mot de globala målen.

Vad är det som händer och hur agerar världen?

Efter de inledande orden från Jane Hjelmqvist och Hugo Andersson klev Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, och Mathias Fridahl, forskare vid Linköpings universitet, upp på scenen. Gustav visade eleverna flera grafer över temperatur och koldioxidnivåer från de senaste fyratusen åren och fram till idag.

- Bara för att vi har en global uppvärmning betyder inte det att nästa sommar blir varmare än den här, det finns alltid variationer. Men trenden är tydlig, temperaturen ökar, berättade Gustav under sitt föredrag och fortsatte: många saker påverkar klimatet men just utsläpp av växthusgaser är en stor del.

Efter Gustav tog Mathias vid och förklarade vad som görs i världen för att nå målen.

- Jag tror att både jag och Gustav kan känna oss som riktiga dysterkvistar ibland, sa Mathias och visade en graf över hur mycket de globala utsläppen har ökat de senaste decennierna. Men det görs en hel del framsteg också, fortsatte han och beskrev bland annat hur man i framtiden kommer kunna ”dammsuga” atmosfären på koldioxid.

- Det är som ett globalt knytkalas, alla länder är överens om att kalaset ska bli av och att det ska bli så bra som möjligt, men alla tar med olika saker till bordet efter förmåga, avslutade Mathias.

Vad som görs lokalt, påverkar också globalt

Åsa Lyckström, hållbarhetsstrateg på Siemens Energy, berättade under sitt fördrag hur Siemens Energy arbetar, både lokalt i Finspång och globalt över hela världen, med de globala målen och vad deras vätgasturbiner har för plats i framtidens hållbara energisystem. På plats fanns också Simon Öberg, doktorand på Chalmers tekniska högskola, som förklarade vilken roll grön vätgas kan få för att nå 100% förnybar energi i EU (Europeiska unionen).

- Det är inte lätt, men det är viktigt och vi är på väg, sa Jane Hjelmqvist när hon åter tog plats på scenen för att berätta om hur man i kommunen arbetar hårt för att bidra till de globala målen. Bland annat har man antagit ett nytt solelsprogram vilket innebär att kommunkoncernen år 2031 ska producera 10% av sin elförbrukning med hjälp av solceller och att kommunen antagit Östgötautmaningen vilket innebär att Finspångs kommun år 2030 ska ha 100% fossilfria resor transporter. En utmaning som delas med Östergötlands tolv andra kommuner.

Början på ett miljöprojekt

Alina, Felicia och Maja, som är andra årets samhällselever på Bergska gymnasiet, är redan bekanta med temat som de har lyssnat till under konferensen.

- Vi har pratat mycket om hållbar utveckling och de globala målen, så självklart känner vi igen en del men mycket är ändå nytt, berättade Felicia. De andra nickade medhållande och Maja fortsatte: De som pratar presenterar mycket siffror och delar kunskaper som kanske inte lärarna heller har.

För elever på Bergska gymnasiet var miljökonferensen början på ett miljöprojekt som skall leda fram till ett demokratiskt rådslag, som är en form av medborgardialog, mellan Bergska gymnasiet och Finspångs kommun. På rådslaget kommer eleverna att få presentera sina arbeten om att förbättra miljön i Finspång för politiker och tjänstemän. Arbetena, som eventuellt kan komma att leda fram till medborgarförslag, handleds av tjänstemän och politiker och ska redovisas på kommunhuset senare i vår.