Finspångs kommun
Festligt firande av järnvägen 150 år
Under söndagen firades Finspångs järnvägars 150-årsjubileum på Finspångs station med tal, musik och en historisk resa med rälsbuss.
Många hade samlats vid Finspångs station för att fira järnvägens jubileum.
Tidsenliga kläder, musik och inspirerande tal gjorde dagen minnesvärd
Vid kl. 10 på söndagsförmiddagen påbörjades firandet av Finspångs järnvägar vid Finspångs station. Firandet startade med toner från Finspongs mässingsextett, som skapade en stämningsfull inledning. Kultursamordnaren Karolina Bransell från Kulturhuset hälsade alla välkomna innan hon överlämnade ordet till kommundirektören Johan Persson. I sitt tal betonade Johan järnvägens historiska betydelse för Finspång och hur den än idag spelar en viktig roll för godstransporter till kommunens industrier. Han uppmuntrade även alla resenärer att njuta av resan och reflektera över järnvägens påverkan på ortens utveckling.
Johan Persson, kommundirektör, var klädd som stins dagen till ära.
Firandet förgylldes av personer klädda i 1800-talsdräkter som bidrog med både glädje och en känsla av historiens vingslag. Vid kl. 11 avgick den första turen med en nostalgisk rälsbuss mot Norrköping, där nyfikna resenärer fick uppleva järnvägens svunna dagar.
Rälsbussen ankommer till Finspångs station.
1800-talsklädda resenärer utanför rälsbussen.
Historisk resa till Norrköping
Under dagen genomfördes sex turer mellan Finspång och Norrköping. Den gamla rälsbussen, byggd på 1950-talet, tog resenärerna på en resa genom tid och landskap. Färden gick i ett lugnt tempo, ca 30–40 km/h, mellan Finspång och Kimstad. Därefter ökades farten till 80–90 km/h när rälsbussen anslöt till Södra stambanan. Det blev en dag fylld av nostalgi, glädje och järnvägshistoria!
Rälsbussen ankommer till Norrköpings tågstation.
Järnvägens historia i Finspång
Sedan lång tid tillbaka har bruken i och omkring Finspång haft ett stort transportbehov. Orten har också varit ett logistiskt nav för transporter från Hällestads bergslag och tackjärn, ända från Nora i Närke. Transporter skedde på vattendragen, på is och med ox- eller hästfordon. På 1800-talet var båttrafiken mellan Finspång och Fiskeby stor och 1872 öppnades järnvägens östa stambana på vilken godset kunde fortsätta transporteras på från Fiskeby.
Finspångs brukspatron, Carl Ekman tog initiativ till starta Fiskeby Järnvägs och Ångbåts AB, med ändamål att förmedla och samordna transporterna mellan Finspång, Ljusfors, Ysunda med flera platser vid sjön Glan, samt Norrköping. I september 1854 stod järnvägen mellan Fiskeby och Norrköping färdig och vid samma tid anlade Carl Ekman en järnväg för hästdragna vagnar mellan Finspång, Butbro och Lotorp med spårvidd 0,891 meter. Banans längd var 7,5 kilometer. Rälen för båda banorna valsades i Finspång och Ekman ägde både Lotorp bruk och sågverket i Butbro som nu fick bättre transporter. År 1874 startade Pålsboda-Finspångs Järnväg (PFJ) sin trafik.
Godstrafiken var ganska omfattande med järnmalm, som bland annat kom från Utö gruvor i Stockholms skärgård via Norrköping till Finspång och Lotorp jämte en hel del livsförnödenheter. I motsatt riktning transporterades kanoner, järn- och stålvaror, bilade bjälkar, sågade trävaror samt spannmål.
Finspång-Norsholms Järnväg (FNJ) bildades och 1 oktober 1885 öppnades linjen. Efter diverse utbyggnader av järnvägsnätet och sammanslagning av bolag bildades 1930 en större trafikförvaltning. 1950 övertogs hela trafikförvaltningen av staten. På 1960-talet, efter att SJ tagit över, började det stora smalspårsnätet att läggas ned. All trafik Hjortkvarn-Örebro försvann liksom persontrafiken Norrköping-Kimstad och Finspång-Hjortkvarn och 1970 drogs persontrafiken in. Godstrafiken på smalspåret Finspång-Hjortkvarn blev däremot kvar betydligt längre och lades ner formellt 1988. Godstrafiken mellan Kimstad och Finspång har däremot fortsatt.