Skolplikten inträder det år barnet fyller sex år och börjar i förskoleklass. Om särskilda skäl föreligger kan skolplikten skjutas upp och börja att gälla det år barnet fyller sju år.

Skolplikten innefattar närvaroplikt i skolan men också en omfattande rätt till utbildning.

Skolpliktens upphörande

Skolplikten upphör normalt vid utgången av vårterminen det nionde skolåret eller det tionde året om eleven går i specialskolan. Om eleven inte gått ur högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört kan hemkommunen pröva frågan om skolpliktens förlängning i de fall det är aktuellt.

Skolplikt gäller inte om barnets förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola enligt 7 kap. 2 § skollagen.

Om en familj flyttar utomlands permanent och därmed inte längre är folkbokförd i Sverige upphör skolplikten.

Skolplikten upphör även i de fall då barnet fortfarande är folkbokförd i Sverige, men där kommunen bedömer att barnet varaktigt vistas utomlands.

När skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse i utlandet upphör även hemkommunens ansvar för att finansiera elevens utbildning.

Ansvar för att skolplikten fullgörs

Ansvaret för fullgörandet av skolplikten är tredelad mellan vårdnadshavare, hemkommun och huvudman.

Vårdnadshavare för ett skolpliktigt barn ansvarar för att barnet fullgör sin skolplikt (7 kap. 20 § skollagen).

Hemkommunen ansvarar för att se till att alla skolpliktiga barn i kommunen får föreskriven utbildning. Vidare ansvarar hemkommunen för att vid behov samordna insatser med andra samhällsaktörer när skolpliktiga elever har upprepad eller längre frånvaro (7 kap. 21 § skollagen).

Om särskilda skäl föreligger kan skolplikten skutas upp och börjar då gälla det år barnet fyller sju år. Uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen utifrån delegationsordning efter ansökan från barnets vårdnadshavare.

Utbildningskontoret ansvarar för skolpliktsbevakning. Varje månad sker kontroll mot Skatteverkets folkbokföringsuppgifter att alla elever folkbokföra i Finspångs kommun har en skolplacering.

Hemkommunen ansvarar för att en elev som inte fullgör sin skolplikt i någon av kommunens grundskolor får rätt till utbildning på annat sätt. När en elev som har skolplikt börjar eller slutar vid en skola som har en annan huvudman än hemkommunen, ska skolans huvudman informera hemkommunen om det snarast. Detsamma gäller om skolan har inlett en utredning om att elev har stor frånvaro. Blankett för anmälan till hemkommun om frånvaro hittar du här.

För elever folkbokförda i Finspångs kommun som saknar skolplacering startar ett ärende för skolpliktsbevakning. Det innebär att utbildningskontoret efterforskar var barnet befinner sig och om det finns skäl att bevilja att skolplikten uppfylls på annat sätt alternativt att barnet inte längre ska omfattas av skolplikten. Är bedömningen att barnet/ungdomen fortsatt har skolplikt men inte deltar i undervisning, går utbildningskontoret vidare med föreläggande om vite.

I samband med skolpliktsbevakningen gör utbildningskontoret också en anmälan till Skatteverket och Försäkringskassan när elever misstänks eller konstateras befinna sig utomlands.

Varje gång en elev är frånvarande från skolan, oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig, innebär det att eleven går miste om undervisningstid. Frånvaro från skolan riskerar att påverka elevens möjligheter till måluppfyllelse, men också till stress och försämrat mående. Det är därför av stor vikt att hitta insatser för att öka närvaron i skolan. Som stöd för grundskolornas arbete finns en kommungemensam rutin för arbetet med elever med upprepad och/eller långvarig frånvaro från skolan.

När en elev saknas i skolan och skolan inte når vårdnadshavare för att utröna skälen till frånvaron finns en särskild handlingsplan för det.

Skolan ansvarar för att eftersöka en elev som saknas i tre månader och under den tiden genomföra olika insatser. Därefter för skolan dialog med huvudman och avslutar normalt sett elevens skolplacering.

Huvudman påbörjar då ett ärende om skolpliktsbevakning.

En elev i förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli (7 kap.
7 § skollagen).

Om en elev på grund av sjukdom eller annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska det snarast anmälas till skolenheten (4 kap. 8 § skolförordningen).

I Finspång kommun anmäls frånvaro i tjänsten Skola 24. Anmälan kan göras både via app, webbplats och telefon. Information om frånvaroanmälan hittar nedanför.

En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter enligt 7 kap. 18 § skollagen. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Det är rektor som beslutar om ledighet och rektor får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. Ansökan om ledighet behöver lämnas in i god tid för att skolan ska ha möjlighet att hantera ansökan. Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Omständigheter som normalt bör beaktas är:

• Frånvarons längd
• Elevens studiesituation
• Möjligheterna att på olika sätt kompensera för den förlorade undervisningen
• Hur angelägen ledigheten är för eleven

För längre ledigheter krävs synnerliga skäl. För ledigheter längre än en månad ska rektor rådgöra med verksamhetschef före beslut.

Vårdnadshavare ansöker om ledighet i tjänsten Skola 24.

Om en familj flyttar utomlands permanent och därmed inte längre är folkbokförd i Sverige upphör skolplikten.

Skolplikten upphör även i de fall då barnet fortfarande är folkbokförd i Sverige, men där kommunen bedömer att barnet varaktigt vistas utomlands.

När skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse i utlandet upphör även hemkommunens ansvar för att finansiera elevens utbildning.

Om vårdnadshavare planerar för en längre utlandsvistelse (längre än 1 månad) ska vårdnadshavare lämna in en ansökan till utbildningskontoret om att antingen skolplikten ska upphöra eller om att få tillstånd att fullgöra skolplikten på annat sätt.

Länk till anmälningsblankett hittar du längre ner. Handläggningstiden är 3 månader.

Observera att om eleven åker utomlands innan utbildningskontoret har fattat beslut om elevens skolplikt, kommer en skolpliktsutredning att starta. Om inte vårdnadshavare bedöms följa lagstiftningen kring skolplikt kommer process med föreläggande och vite att inledas.

Upphörande av skolplikt med anledning av varaktig vistelse utomlands

Skolplikten upphör när barnet fortfarande är folkbokförd i Sverige, men kommunen bedömer att barnet varaktigt vistas utomlands. Det är hemkommunen som avgör om vistelsen är att betrakta som varaktig.

När hemkommunen bedömer om en bosättning i ett annat land är varaktig så är det de faktiska förhållandena som avgör. Det ska handla om en verklig och varaktig bosättning. Det går inte att generellt ange en viss minsta tid för att bosättningen ska anses varaktig, men en tumregel är minst 6-9 månader. Utlandsvistelsen måste styrkas med exempelvis arbetsgivarintyg, bostadskontrakt, intyg om skolplacering eller annat som styrker att eleven vistas en längre tid utomlands.

Vårdnadshavare ansöker om att skolplikten ska upphöra med anledning av varaktig vistelse utomlands via blankett. Kom ihåg att ansöka i god tid. Utbildningskontoret handlägger ärendet och beslut fattas utifrån kommunens delegationsordning. Länk till blankett för ansökan om att skolplikten ska upphöra hittar du längre ner.

Om skolplikten upphör med anledning av varaktig vistelse eller permanent flytt utomlands upphör även rätten till utbildning samt skyldigheten att delta i utbildningen. Eleven behåller inte sin skolplacering.

Utbildningskontoret anmäler till Skatteverket och till Försäkringskassan att barnet vistas utomlands under en längre period.

Om vårdnadshavare inte följer ett avslag om att skolplikten ska upphöra med anledning av stadigvarande utlandsvistelse, och därmed inte bedöms följa lagstiftningen kring skolplikt kommer process med föreläggande och vite att inledas.

Fullgörande av skolplikt på annat sätt

Vårdnadshavare ansöker om fullgörande av skolplikt på annat sätt via blankett. Kom ihåg att ansöka i god tid, då handläggningstiden är 3 månader. Länk till blankett för ansökan hittar du längre ner.

I sällsynta fall kan hemkommunen bevilja en elev att fullgöra sin skolgång på en skola utomlands.

Kraven är mycket högt ställda för detta och för att det ska övervägas måste samtliga dessa förutsättningar finnas:

• Den alternativa utbildningen/verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning barnet annars skulle ha deltagit i
• Hemkommunen kan få insyn i verksamheten
• Det finns synnerliga skäl

Det ställs mycket höga krav på hur begreppet synnerliga skäl ska tolkas. Det ska i regel handla om barnets egna intressen, exempelvis en filminspelning eller liknande. En bedömning görs i varje enskilt fall.

Efter ansökan från vårdnadshavare om att få tillstånd att fullgöra skolplikten på annat sätt handläggs ärendet av utbildningskontoret och beslut fattas utifrån kommunens delegationsordning.Om hemkommunen lämnar medgivande förlorar barnet sin skolplacering i kommunen.

Ett beslut om fullgörande av skolplikten på annat sätt gäller i upp till 1 år. Om kommunen beslutar att elev ska få fullgöra skolplikten på annat sätt innebär det att kommunens ansvar för att finansiera barnets utbildning upphör.

Ett medgivande kan återkallas om det finns anledning att anta att någon av förutsättningarna ovan inte längre finns. Ett beslut om återkallelse av medgivande gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

Om vårdnadshavare inte följer ett avslag om att fullgöra skolplikten på annat sätt, och därmed inte bedöms följa lagstiftningen kring skolplikt kommer process med föreläggande och vite att inledas.

När elev kommer tillbaka från utlandsvistelse

När eleven kommer tillbaka till Sverige infaller skolplikten omedelbart, och eleven har samma rätt till utbildning som alla andra elever.

Vårdnadshavare är då skyldig att ansöka om ny skolplacering. Blankett för ansökan om skola hittar du längre ner. Det finns ingen garanti för att eleven placeras på den skola eleven tidigare var inskriven på. Elevens kunskaper kommer att bedömas för att bestämma vilken årskurs hen kan börja i efter utlandsvistelsen.

När en elev har upprepad och/eller omfattande frånvaro från skolan kan rektor göra en anmälan till huvudman om skolpliktsbevakning antingen när skolan uppfattar sig ha uttömt sina resurser att hjälpa eleven tillbaka till skolan, eller när skolan upplever att vårdnadshavare inte fullgör sina skyldigheter för skolpliktens fullgörande och/eller inte samarbetar för att förbättra elevens närvaro.

Huvudmannen skickar ett brev till vårdnadshavare och genomför sedan en utredning av om skolan har tillgodosett elevens rätt till utbildning och om det finns skäl för ett vitesföreläggande till vårdnadshavare.

Om utredning visar att skolan kan göra mer för att tillgodose elevens rätt till utbildning, ansvarar huvudman för att stötta rektor i arbetet med att hitta samverkansvägar och lösningar.

Om utredningen visar att vårdnadshavare inte bedöms ha gjort sitt yttersta för att få eleven till skolan kan det bli aktuellt med ett vitesföreläggande. Lagstiftningen anger att om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolplikt och detta beror på att vårdnadshavare inte har gjort vad som denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 § skollagen. Ett föreläggande får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutats.

Ärenden som rör vite handläggs av utbildningskontoret.

Om vårdnadshavare bedöms ha brustit i sitt ansvar skrivs ett vitesföreläggande fram. Beslut om föreläggande till vårdnadshavare att fullgöra skyldigheter gällande elevs skolgång är delegerat till utbildningschef i sektor utbildning.

I samband med föreläggande om vite görs alltid en anmälan om oro till socialtjänsten.

Rättsliga utgångspunkter för föreläggande och vite

7 kap 20 § skollagen – Vårdnadshavares ansvar

Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.

7 kap 23 § skollagen – Föreläggande och vite

Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan, sameskolan eller förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2017:1115).

6 kap 2 § andra stycket föräldrabalken – Vårdnad, boende och umgänge

Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.

Föreläggande

Ett föreläggande är ett beslut som fattas av en myndighet och som innehåller en begäran om att en person skall utföra något. Ett föreläggande skall vara skriftligt och det skall vara utformat så att det alltid finns en möjlighet att fullgöra det genom att utföra den eller de åtgärder som beslutet beskriver. När det gäller en elevs skolplikt är målsättningen med de åtgärder som vårdnadshavaren skall utföra att eleven inställer sig vid den skola där skolplikten ska fullgöras.

Vite

Ett vite är en summa pengar som en myndighet kan besluta att en person ska betala om personen inte har följt myndighetens beslut. När det gäller en elevs skolplikt innebär vitesföreläggandet att vårdnadshavaren skall betala en viss summa till kommunen om eleven inte kommer till skolan och närvarar vid sina lektioner.

När får vite utfärdas?

Ett vitesföreläggande får inte utfärdas förrän alla tänkbara ansträngningar har gjorts för att finna en lösning på frivillig väg.

Vem ska vitesföreläggandet riktas till?

Ett föreläggande om vite måste riktas till en namngiven person. Om det inte går att fastställa vem av en elevs vårdnadshavare som bär huvudansvaret för att skolplikten inte fullgörs ska ett föreläggande riktas individuellt till var och en av dem.