Att till exempel spillolja är farligt avfall vet många. Däremot är nog inte alla lika medvetna om att giftiga metaller och andra miljögifter kan finnas ”gömda” i olika produkter. Till exempel kan lysrör innehålla kvicksilver, vilket kan göra att fastighetsägare till kontorsbyggnader blir en verksamhet som producerar farligt avfall när lysrör byts ut. Annat farligt avfall kommer exempelvis från uttjänta fordon, elprodukter, impregnerat trä och lösningsmedel.

Produkter som innehåller farliga ämnen ska vara märkta med symboler eller beskrivande text. Ett bra stöd för att bedöma om avfallet är farligt är produktens säkerhets­datablad, som ska innehålla information om produktens farliga egenskaper. I avfalls­förordningen är farligt avfall markerad med asterisk (*).

Om verksamheter vill transportera farligt avfall själva krävs en anmälan om transport av farligt avfall till Länsstyrelsen. Om mängden överstiger 100 kilo eller 100 liter per kalenderår krävs istället en ansökan om tillstånd hos Länsstyrelsen. Både en anmälan och ett tillstånd är giltigt i fem år, därefter behöver en ny anmälan/ansökan göras.

Under en transport av farligt avfall behöver det finnas ett transportdokument tillgängligt. Ett transportdokument behöver innehålla följande uppgifter:

• Avfallstyp,
• Avfallets vikt i kilogram,
• Datum för transporten,
• Från vilken ursprunglig plats och till vilken slutlig plats avfallet transporteras,
• Transportör, och
• Lämnare och slutlig mottagare, om sådana finns.

Transportdokumentet behöver vara undertecknat av lämnaren av det farliga avfallet och transportören.

Anteckningsskyldigheten innebär att yrkesmässiga verksamheter som producerar eller hanterar farligt avfall behöver anteckna uppgifter om det farliga avfallet. De som berörs och behöver föra anteckningar är alla som:

• Producerar farligt avfall
• Transporterar farligt avfall
• Tar emot och hanterar farligt avfall
• Behandlar farligt avfall
• Mäklar eller handlar med farligt avfall

Uppgifterna som behöver antecknas kan se olika ut beroende på vilken ovanstående kategori man som verksamhet hamnar inom. Det vanligaste brukar vara att man som yrkesmässig verksamhet producerar farligt avfall som sedan transporteras bort från verksamheten. Det som gäller då är att anteckningar behöver föras innan transporten påbörjas. Och för varje typ av farligt avfall som producerats behöver följande uppgifter antecknas och sparas i verksamheten i minst tre år:

• Var avfallet producerats,
• Datum för borttransport,
• Transportsätt,
• Vem som ska transportera bort avfallet,
• Avfallets vikt i kilogram, och
• Den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det.

Uppgifter som antecknas enligt anteckningsskyldigheten ska sedan rapporteras till Naturvårdverket avfallsregistret senast två dagar senare.

Uppgifternas kan lämnas till avfalls­registret på två sätt. Antingen via en e-tjänst på Naturvårdsverkets hemsida, där uppgifts­lämnaren identifierar sig genom e-legitimation, eller via en så kallad API-lösning där verksamhets­utövaren anpassar sitt eget verksamhetssystem till Naturvårdsverkets avfalls­register.

Det är tillsynsmyndigheten som ska se till att reglerna följs och kan vidta åtgärder. I vissa fall räcker det med information och rådgivning. I andra situationer kan mer ingripande åtgärder som föreläggande behövas.

Sverige behöver ha bättre uppsikt över sitt farliga avfall. Farligt avfall kräver särskild hantering eftersom det kan vara till exempel brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö. Den senaste statistiken visar att det uppstår över två miljoner ton farligt avfall per år i Sverige. Men statistiken är osäker, uppdateras sällan och tillsyns­myndigheter har svårt att följa flödet av farligt avfall.

Dessutom behöver Sverige uppfylla nya krav i EU:s lagstiftning på avfalls­området, som bland annat innebär att uppgifter om farligt avfall ska finnas tillgängliga i ett nationellt elektroniskt register.