Den 15 juli flaggar Finspångs kommun med Meänflaku

12 juli 2018 kl. 09:11

TornedalsflagganFinspångs kommun hissar upp Meänflagu, tornedalska flaggan den 15 juli på Bergslagsbron för att uppmärksamma tornedalingarnas dag.

Tornedalingar är en av Sveriges fem nationella minoriteter. De bor främst i de nordliga kommunerna Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Gällivare, men även i Finspång.

Begreppet tornedaling används för ett beteckna både en regional och en kulturell identitet. Även utflyttade kallar sig tornedalingar. Alla kallar sig inte tornedalingar, de som bor i Kiruna och Gällivare är mer benägna att se sig som Malmfältsbor och andra känner sig mer hemma med termer som lantalaiset eller kväner.

Mäenflaku

Tornedalingarnas flagga är gul, vit och blå, dess namn oavsett språk är Meänflaku. Färgerna symboliserar en sommarblå himmel, den gula solen samt de vintervita vidderna. 

Meänflaku antogs som symbol för tornedalingarna 2013. Upphovsman är Herbert Wirlöf och flaggan hissades för första gången 2006.

Meänkieli tidigare kallad tornedalsfinska

Meänkieli är släkt med finskan och kvänfinskan, som talas vid Ishavet i norra Norge. Det är alltså ett finskt-ugriskt språk. Ett typiskt drag för meänkieli är att det innehåller många nya lånord från svenskan och har en del gammaldags finska ord. De som behärskar både finska och svenska språket brukar inte ha svårigheter att förstå meänkieli.

Benämningen meänkieli började användas på 1980-talet. I dag är språket meänkieli ett etablerat begrepp.

Svenska språket var norm

I Tornedalen har det funnits finsktalande befolkning redan på 1200-talet. Då var Finland en del av det svenska riket. När Sverige förlorade Finland 1809 började Tornedalen försvenskas på alla sätt, och då påverkades den finska som talades där.

”Bor man i Sverige ska man tala svenska och införlivas i den svenska kulturgemenskapen”. Detta motto stod för svensk minoritetspolitik under 1800-talet och långt in på 1900-talet. Barnen förbjöds att prata annat än svenska i skolorna, med risk att annars få utstå kroppslig bestraffning.  

Eftersom svenska myndigheter ville att de som bodde i Sverige bara skulle tala svenska och inte till exempel finska, så fick ingen lära sig att skriva finska i skolan. För Tornedalen och meänkieli innebar det både språklig och kulturell utarmning. Ännu på 1950-talet var det förbjudet att tala annat än svenska på lektioner och raster i skolan. På 1970-talet infördes modersmålsundervisningen, som då kallades hemspråksundervisning, i skolorna men tyvärr var det inte den finskan (meänkieli) som talades hemma som barnen kunde lära sig utan standardfinska.

I dag har elever som vill läsa meänkieli som modersmålsundervisning rätt att göra det även om språket inte talas dagligen i hemmet.

Rättigheter som nationell minoritet

Som en av våra nationella minoriteter har tornedalingar speciella rättigheter i Sverige, läs er om nationella minoriteter och deras rättigheter under Kommun och demokrati/Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Mer om Tornedalingarnas historia finns att läsa på Minoritet.se, se länk till höger på sidan.

Kontaktformulär

Förbockade fält måste fyllas i

Jag vill:
Vilken verksamhet gäller det?


Beskrivning av ärendet:

Jag vill ha svar via:
Personuppgifter:







FeedBackbutton image